Som vi redan har talat om vid andra tillfällen är plast en stor förorening för våra hav och oceaner. Miljontals ton plast lagras i våra hav, vilket orsakar negativa effekter på floran och faunan som lever i dem.
Det finns cirka 12 miljoner ton av plastavfall i haven. Denna förorening är inte lika synlig som andra former av föroreningar, men det är helt klart ett globalt problem. Experter uppskattar att upp till fem procent av all plast som produceras i världen hamnar som skräp i haven. Men vad händer med dessa plaster? Och vad är dess effekter på det marina ekosystemet?
Förorening av hav och hav
De flesta plaster når havet genom floder. När detta avfall väl når havet distribueras det av havsströmmar, vilket påverkar stora områden. Skräp finns inte bara vid kusterna, utan även på havets yta och botten. Dessutom, 80 % av havsföroreningarna kommer från land, medan endast 20 % genereras av maritima verksamheter som fartyg.
Plastavfall kan nå havet på grund av felaktig avfallshantering, vind och regn som drar in det i floder, och även på grund av oavsiktligt spill. Väl i havet är deras öde osäkert: de kan flyta, sjunka eller sväljas av marin fauna. Detta för oss till en av de mest alarmerande aspekterna av denna miljökris: mikroplast.
Problemet med mikroplast
Ett av de största problemen med nuvarande plastföroreningar är mikroplast. Dessa är små plastpartiklar, resultatet av nedbrytningen av större föremål eller partiklar som släpps ut direkt i miljön genom kosmetika eller däcknötning. Det uppskattas för närvarande att 5 miljarder mikroplastpartiklar De flyter i våra hav, med en totalvikt på 270.000 94 ton. Enligt forskning har XNUMX % av sjöfåglarna som dör utanför Tysklands kust mikroplast i magen.
Mikroplaster är svåra att ta bort från miljön och skingras lätt. Deras ringa storlek gör att många djur äter dem och tror att de är mat, vilket orsakar matsmältningsproblem, undernäring och ibland död. Dessutom, genom att gå in i näringskedjan, kan människor också konsumera mikroplast genom fisk och skaldjur.
Plastpåsar och problemet med tillväxtländer
I många utvecklade länder, som Tyskland, är plastpåsar alltmer begränsade eller eliminerade. Men i vissa tillväxtekonomier fortsätter plastanvändningen att öka på grund av industriell tillväxt. Detta ökar plastföroreningarna avsevärt. Enligt färska uppgifter flyter redan nästan 150 miljoner ton plast i haven.
I dessa regioner är systemen för insamling och hantering av avfall otillräckliga eller obefintliga. Bristen på adekvat infrastruktur gör det lätt för plastavfall att hamna i floder, och sedan i haven, och blir ett globalt problem. Till exempel, endast 9 % av plasten återvinns över hela världen, vilket förvärrar plastavfallskrisen. Föroreningar orsakade av tillväxtländer påverkar de marina ekosystemen allvarligt och utgör en global utmaning.
Kostnaden för att rengöra en kustlinje på bara en kilometer kan nå 65.000 euro per år, vilket lägger en enorm ekonomisk börda på de lokala myndigheterna.
Påverkan på den marina faunan
Plastens inverkan på livet i havet är förödande. Mer än 600 arter Havsområden påverkas av plastavfall, antingen genom förtäring eller genom att fastna i det. Valar, delfiner och havssköldpaddor blandar ihop plastavfall med sin mat, vilket får allvarliga konsekvenser. 2018 hittades en val i Murcia med 30 kilo plast i magen, vilket orsakade hans död av bukinfektion.
Mikroplast skadar inte bara större arter utan påverkar även småfiskar och andra havsdjur. Dessa partiklar ackumuleras i deras organismer och, när de konsumeras av större rovdjur, kommer de in i näringskedjan. Så småningom kan människor också konsumera dessa mikroplaster när de äter förorenade skaldjur.
Plast och dess förhållande till klimatförändringar
Plast har inte bara negativa effekter på marina ekosystem, utan påverkar också klimatförändringarna. Mer än 90% plast Det vi använder idag är tillverkat av fossila bränslen som olja och gas. Plastproduktion genererar stora mängder koldioxid (CO2), en av de viktigaste gaserna som bidrar till den globala uppvärmningen. 2015 var de globala utsläppen relaterade till plastproduktion 1,7 gigaton CO2. Om plastproduktionen fortsätter i nuvarande takt, förväntas dessa utsläpp år 2050 tredubblas till cirka 6,5 gigaton.
Även en gång i miljön fortsätter plasten att bidra till klimatförändringarna. Studier har visat att när plast utsätts för solljus släpper de metan och eten, två kraftfulla växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen.
Möjliga lösningar och alternativ politik
Inför denna kris har många länder och organisationer börjat implementera policyer för att minska användningen av plast och främja en cirkulär ekonomi. Dessa policyer fokuserar på att minska engångsplaster, främja återvinning och utveckla alternativa material som är mer miljövänliga.
Europeiska unionen har förbjudit vissa plastprodukter för engångsbruk, såsom sugrör, bestick, tallrikar och bomullstussar. Dessutom utvecklas biologiskt nedbrytbar plast baserad på naturmaterial som stärkelse och alger. Även om dessa alternativ ännu inte är en perfekt lösning representerar de ett första steg mot en framtid med mindre plastberoende.
På global nivå övervägs andra angreppssätt, som ett utökat producentansvar, där företag som tillverkar plastprodukter ska stå för kostnaderna för att hantera sitt avfall. Det kan innefatta allt från återvinning till att städa upp förorenade stränder.
Som konsumenter kan vi också vara en del av lösningen genom att minska vår användning av plast, återvinna på lämpligt sätt och välja hållbara alternativ.
Plast har gått från att vara ett revolutionerande material till att bli ett hot mot miljön. Även om vi redan ser de förödande konsekvenserna har vi fortfarande tid att ändra denna trend och skydda våra hav.